Nya färska bilder + dagens hoppträning!

Hej allihopa! Nu är det länge sen jag uppdaterat. Har inte riktigt haft tid, och har inte direkt haft nått bra bildmaterial att lägga ut. Men igår fotade Christina mig lite när jag red Lillan, så några bilder har jag att lägga ut. Träningen går fruktansvärt bra, och allt går bara framåt. Hon tar nu skänkelvikning, öppna, sluta och fram och bakdelsvändningar i båda varven. allt fungerar och flyter på hur fint som helst, i både skritt och trav. Körde tempoväxlingar och skolridning igår, och det gick helt fantastiskt. Hade tänkt börja öva på skolgaloppen nu och lära in galoppombytena bättre. I ena varvet går det hyffsat, men i andra går det lite sämre. Men som sagt, övning ger färdighet!

Idag hopptränade vi på två stycken diagonala hinder. Vi både trav och galopphoppade. Ena var ett kryss på 50 cm, andra ett räcke på 70 cm, och det gick kanon bra. Nästa vecka tänkte jag pröva och hoppa en liten bana med henne på fyra st hinder. Hon har blivit mycket starkare i bakdelen, och mycket lättare att ställa och ställa om sen vi börjat öva på sidvärtes rörelser. Hon har fått mycket mera spänst och smidighet och har blivit riktigt duktig på att svänga snävare svängar och gå på mindre volter. Hoppningen går riktigt framåt den med! Hon hoppar lugnt och sansat nu, och lyfter ordentligt på fossingarna. Kanske blir att tävla en liten klubbtävling den 25e maj trots allt :D Är sååå stolt över min prinsessa, och över mig själv också för den delen! Det går RIKTIGT bra nu! :)

Busan&Jessica hoppar

Det går bra nu! Är så stolt över Jessica och Busan. Dom har utvecklats så otroligt mycket sen hon kom, och det går bara framåt :) Busan är ett varmblod på 24 år, men det kan man inte tro. Denna häst har ett hjärta av guld, och kropp av stål :)

Videon på mig och Maja

Jag borde kanske ha satsat på en liiiiten ponny istället? ;)

Men Lillan, så liten du blev!

Idag har jag haft en helt fantastisk dag, och båda mina hästar har varit helt fantastiska! Tog en 6 timmars stallistelse idag också för övrigt. Blev en suveränt härligt lång uteritt med Jessi på Busan, Kristina på Peter, jag på Lillan och syrran med Beata i grimskaft :) Det var fart i hästarna må jag säga, till och med Lillan var svår att stanna, och hon har aldrig någonsin varit svår att stanna! :) Energin var på topp och lyckan var obeskrivlig. Kristina, som inte ridit på ett bra tag, var superduktig. Hon var hejnöjd efteråt, och Peter också. Efteråt ryktade vi pållarna ordentligt, och när syrran var klar med Beata såg hon helt kal ut. Man hade nog kunnat göra en massa av all päls hon drog lös! Peter fick ett litet broddtramp på insidan av benet, alldeles vid kronranden och det blödde en aning. Det är rätt sårt ställe att linda omslag på men jag gjorde mitt bästa av det jag hade tillgängligt. Får fara på apoteket imorgon och köpa flexi-lindor så jag kan lägga om bättre. Tror inte att det är någon fara, men som sagt kan man aldrig vara nog försiktig, tycker jag iaf.  

Efter vi var klara med det så motionerade jag lilla Maja, guuud så hon älskar att få komma ut och röra på sig :) Tog det rätt lugnt, lite skritt, trav och galopp i båda varven, och hon lyssnade fint. Blev nyfiken att se om hon kan hoppa, och jga kan säga att det kunde hon! Provhoppade att av övningshindrena som vi ska ha imorgon, och hon skuttade så glatt över :) Haha, borde kanske ha köpt mig en liten häst istället för enn fullblod på 170? ;) 

Imorgon blir det hoppning/markarbete igen. Taggad till tusen!! Ska försöka få ihop någon film och ett par bilder på träningen. Tills dess, se och njut av dagens bilder! :)

 Fotograf är bästaste Jessica <3>

Så snart jag har redigerat filmen på mig och Maja så laddar jag upp den här!

Dagens bravader, och djuuupa tankar!

Sex timmars stallmys med mina favortitmänniskor idag, helt fantastiskt! Idag fick pållehästarna nya dojjor, så jag gav dem en dags vila. Lillan skötte sig bättre än förväntat när Micke skodde. Duktiga flicka, det tar sig! Peter han rörde inte en min, flyttade inte på sig ett ända steg förens Micke bad honom. Gudarnas snällaste häst alltså! Hans ben var varken varmt eller svullet idag, så får se hur det ser ut imorgon. Sista dagen på Metacam på fredag. Han har varit olindad hela dagen, lindade dock till natten nu. Såret ser jätte fint ut, inte alls irriterat eller liknande. Har blivit en ordentlig skorpa nu också. Kanske är lite "hönsmamma", men jag tycker att det är bättre än att rycka på axlarna och säga "det är säkert ingen fara". Allt för mina änglar!

Eftersom mina pållar vilade idag så passade jag på att instruera Jessi och busan lite, samt motionera världens sötaste Maja. Hon var verkligen full av energi. Hon brukar vara en riktigt tjurig liten bockare och avkastare tydligen, men med mig provade hon bara en gång faktiskt. Hon frustade mycket nöjt efter en stunds jobbande, och sökte sig till och med neråt mot slutet! Det var en mycket nöjd, och en aning svettig, Maja efteråt kan jag säga :) Imorgon blir det ännu mera motion för hennes del, och för båda mina vilddjur :) Peter ska sättas igång nu igen och börja röra på sig allt mer, så snart är han nog tillbaka på spåret igen.

Det blev även lite frukt hämtning och sortering idag, 346 lådor typ! Kändes det som iaf. Tre smockfulla bilar blev det iaf, mestadels bananer. Djuren blev nöjda och glada iaf, och det är ju huvudsaken :) Vi såg ut som en riktig banankaravan där vi körde efter varandra från Coop tillbaka till stallet, haha :)

Måste bara få skriva av mig lite!

Ibland känner jag mig verkligen som världens ensammaste människa. Många gånger känner jag mig sviken och utnyttjad av människor runt ikring mig. Om jag inte hör av mig, så är det i stort sett aldrig någon som hör av sig till mig. Hundra gånger har jag ifrågasatt det, och hundra gånger har jag fått samma svar! "Du har ju Emil", eller "Du har ju hästarna". Men vadå lixom? Kan man inte höra av sig för att jag har häst och pojkvän? Visst, jag gör allt för Emil. Han är nummer ett för mig, och hästarna har jag ju också ett stort ansvar över, och det tar mycket tid ibland! Men det är hästar som är mitt stora intresse, mitt liv och jag hoppas även på att det är min framtid. Jag blir aldig tillfrågad om att följa med någonstans. Om jag inte gör saker med Emil, så gör jag dom oftast själv. Jag känner mig ofta ensam och bortglömd. Särskilt när Emil jobbar borta, alllt är så tyst och tomt. Utan stallet, hästarna och Emil så skullle jag inte ha nått. Livet skulle vara totalt meningslöst. Ibland känns det som att jag bara gör fel? Gör jag det? Är jag kanske mer intressant om jag börjar dricka alkohol? Känner mig så liten och ensam ibland. Önskar Emil var hemma jämt, men han måste ju jobba också :(

 Såå fruktansvärt hårt har jag kämpat för att komma dit där jag är idag. Jag har jobbat som en n*egerslav och sparat ihop pengar, köpt mig min absoluta drömhäst och det har varit bland det bästa som hänt mig (efter Emil då!) Jag har svurit, gråtit och hunnit lessna mer en en gång, men tillsammans har vi tagit oss framåt, och tagit oss igenom den svåra olyckan som hände i höstas, och lyckats landa samspelta och balanserade. Jag är så otroligt stolt över mig själv, och min häst! Känslan om jag känner när jag är bland dessa fantastiska djur är obeskrivlig. En del säger ju att den känslan går över när man upptäcker killar och alkohol, men vet ni vad? Jag upptäckte aldrig alkohol och jag är 24 år idag. Jag upptäckte killar, men jag har aldrig någonsin prioriterat bort mina hästar. Än idag kan jag stiga upp kl 7 på morgon och LÄNGA ut till att skotta hästbajs och pyssla i stallet. Än idag så packar jag matsäck och åker ut och tillbringar hela dagar i stallet, gör fina boxlappar och skämmer bort mina hästar med lyxiga saker. Det finns inte nått i världen som jag skulle vilja byta bort dom mot, INGET! Många skulle säga "det är bara ett djur", men ack så fel dom har. Det är ens bästa vänner, och bara äkta hästmänniskor vet egentligen vad jag menar. Känslan är svår att beskriva.

När jag trodde att allt var kört, så kom Peter in i mitt liv. Denna vackra, vita lilla sagohäst!

Han hjälpte mig med min rädsla, och han hjälpte mig att hitta mig själv igen. Han hjälpte inte bara mig, utan Lillan också. Utan honom hade allt varit mycket svårare, och Lillan hade inte haft någon att ty sig till i stallet. Jag kan helt ärligt säga, att det finns ingen häst som Peter. Större hjärta, och renare själ får man leta efter!

Lillan har hjälpt mig otroligt mycket. Hon har lärt mig förstå saker som inte syns eller märks. Hon har lärt mig att se på saker annorlunda, att tänka efter och att vara oerhört lyhörd och aktsam när det verkligen gäller. Trots att hon ibland dummar sig, faller på mig och bråkar med mig så finns det ingen annan häst som jag vill byta henne mot. När hon ser på mig med sina stora, bruna och kloka ögon är det precis som att hon talar till mig. Som att hon ser in i min själ. När jag sitter på hennes rygg, medans hon dansar fram är det precis som att allt annat tappar mening. Det finns bara vi, inget annat. Vi förstår varandra på ett sätt som ingen annan gör. Min underbara prinsessa!

Jag vill verkligen Tacka alla som stått vid min sida, och stöttat mig när jag verkligen behövde det. Tack alla ni som lyssnat på mig när jag varit nere och haft det tufft, är er evigt tacksamma. Utan er skulle jag aldrig klarat det. När det verkligen gäller, så vet man vilka som är ens riktiga vänner. Ni som stöttat mig, och sett mig ta mig framåt (och bakåt!) med ridningen ska ha ett stort tack. Finns inget som motiverar mig så mycket som då jag får höra saker som "hon är så go och underbar", "det ser kanonbra ut!" eller "vilken skillnad det är nu, ni är jätte duktiga". Så TACK än en gång ni som alltid uppmuntar våran framgång!

Tack till min underbara sambo, som låter mig vara i stallet och som ALLTID ställer upp och hjälper mig med allt han kan i stallet. Jourer, som ridning. Du vet nog inte hur mycket det betyder för mig.

 Älskar dig, nu&alltid !

Underbara vår!

Idag har varit en mycket svettig dag, för både mig och hästarna! Började iaf denna dag i stallet (som vanligt!) med morgonjour tillsammans med bästa Jessica. Ut med hästarna, lite mockning, stallfix och så smådjursskötsel.

Idag longerade jag Lillan, gick sådär. I början var hon jätte fin, men på slutet börjar hon tjura och slänger sig åt alla håll och kanter, byter varv mitt i allt och gör allmänt dumma saker. Någon som har nått longeringstips till bråkiga unghästar? :)  Sjöblöt i svett var hon efter vi var klara! Vädret gjorde ju sitt också, strålande vårsol och varma vindar. Efteråt så kastade hon sig givetvis i allt bajs i hagen hon kunde hitta! :)

Höll en liten dressyrlektion för Jessica och Busan. Idag provade jag att sätta på Busan en halsförlängare, och jag kan säga att det blev som en helt annan häst. Hon fick ett mycket bättre steg, och det syntes tydligt att hon jobbade mycket bättre med ryggen. Jessica såg ut att ha mera rytm och balans också. Det blev iaf lite volt övningar, med cavaletti på volten. Busan gick verkligen super bra! Blev ett rätt kort och intensivt träningspass, ca 30 min. Var ju första gången med halsförlängare också.

Peter då? Hans ben verkar bättre, kådomslag gjorde nog susen! Knappt någon svullnad idag, men jag har ju haft han lindad också. La iaf nytt omslag idag och nya lindor. 20 minuters promenad skratt på det. Ingen feber eller hälta idag heller, får se hur det ser ut imorgon.

Bjuder på lite härliga vårbilder :)

Markarbete och misstänkt Lymfangit

Idag stod hoppning/markarbete på schemat. Måste bara säga att jag är så grymt nöjd med Lillan och grymt nöjd över hur fantastiskt bra hon har prestrerat dom senaste dagarna. Hon har varit helt j*vla perfekt! 

Idag körde vi iaf lite markarbete och lite småskutt tillsammans med Jessica och Busan. Körde tre st enkla övningar

Övning 1

5 stycken cavalettibommar på den ena långsidan (på marken). Super nyttig övning, och extra bra för jessis pålle som är ett varmblod med små korta steg. Övningen hjälper hästen att länga och höja steget en aning, samtidigt som den lär sig att hålla lite koll på sina fötter. Lillan var tidigare expert på att glömma lyfta på fötterna, men nu känns det nästan som att hon svävar fram över bommarna. Jag som ryttaren får öva sin balans, rytm och att rakrikta. Som sagt, super nyttig övning.

Övning 2

Två stycken mindre kryss på den andra långsidan (var av det ena höjde jag till ett räcke, ca 40 cm, när jag kände att hästarna förstod övningen rätt). Mellan hindrena var det ca 4 meter, alltså ett galoppsprång för våra hästar. Detta är också en rätt nyttig övning som jag faktiskt inte provat tidigare. Hästen (och ryttare!) får öva på avståndsbedömningen, rakriktning och drivning. Hästen blir mjuk och smidig och får jobba ordentligt med bakdelen. Lillan har aldrig hoppat en liten studs förut, men hon fixade det superbra! Busan, som brukar ha lite svårt för just galoppen, tog fina språng mellan och efter hindren, vilket var resultatet jag ville att hon och Jessi skulle uppnå idag.

Övning 3

I den sista övningen gjorde jag om cavaletti övningen. Det blev tre st markbommar och ett litet sockerbitskryss efteråt istället. Avståndet från sista bommen till krysset var ca 2 meter. Man kan säga att jag gjorde en liten caprilli av det hela. Först studsen på ena långsidan, en liten galoppsträcka efter hindren för att sen bryta av till trav, trav över bommarna och sen det lilla skuttet som avslut. Här gäller det att hålla koll på tempot så att inte hästen snubblar över allt. Lillan kan vara rätt så flängig i benen så jag fick jobba extra mycket med sista övningen, men ack så nöjd jag blev med resultatet!


Mer om idag..

I fredags fick Peter ett sår på benet, mitt fram på kotan. Ingen hälta och ingen svullnad/värme. Det var inte alls stort, men det blödda som tusan! Upptäckte det i tid, tack vare Sussi och Jessica, och kunde rengöra och bandagera ordentligt. Lät han till och med stå i en hink med såpvatten. Igår såg såret bra ut. Hade blivit en fin skorpa och det såg rent ut. Idag då jag kom på morgonen så var benet varmt och svullet, men utan hälta. Ingen feber heller. Såret ser fortfarande bra ut?! Kan ändå ha kommit in bakterier måntro? Lymfangit? Klöste iaf bort skorpan och försökte se om det var vätska eller liknande i såret, men inget. tvättade igen med såpa och vatten + desinfektions sprit. La på ett nytt tryckförband, med kådomslag denna gång (riktigt bra om man har ett infekterat sår eller ett sår som inte vill läka, eftersom kådan drar ut alla bakterier!) och lindade sedan båda bakbenen. Har inte svullnaden gått ner imorgon blir det veterinär. Jäkla skit alltså =/

Tiden bara springer iväg!

Känns som att det var igår vi rullade till Piteå för att hämta min pärla. Family Affair, ett Engelskt fullblod som jag hittade i en blocket annons i Skåne. Jag köpte henne osedd, och oprovad, inte en sekund tvekade jag. Jag visste knappt vad hon var för färg. Allt jag kunde göra var att lita på de hennes dåvarande ägare Jenny berättade (Kan tillägga på en gång att hon var den mest ärliga och seriösa människa jag gjort affär med någonsin!) Kände ända in i själen att det här var hästen för mig, hästen som jag väntat på i alla dessa år. Jag kommer aldrig att glömma den pirrande känslan av spänning och förväntan när den enormt stor lastbilen rullade in på Grens transport och åkeri i Piteå, mitt i natten den 26e augusti. Kommer aldrig att glömma då jag såg henne trippa ut ur lasbilen med sina smala vackra ben, och sin lilla spänstiga kropp. Hon var så lugn och så säker på sig själv. Klart hon var nyfiken, men absolut inte rädd eller stressad, trots att hon åkt lastbil upp från Skåne.

Så mycket ha vi gått igenom tillsammans på den korta tid jag haft henne, både med och motgångar. Inte ens olyckan vi var med om i höstas har kunnat skilja oss åt. Jag var så otroligt rädd att jag aldrig mer skulle våga rida, att jag skulle vara tvungen att sälja iväg henne. Men med så mycket stöd från vänner, familj och hästterapeuten Erika har vi tagit oss ur svackan som blev. Min fina prinsessa. När hon ser på mig med med sina stora, kloka och bruna ögon är det precis som att hon talar till mig. Vi förstår varandra på ett sätt som ingen annan kan förstå. Allt slit, alla tårar och motgångar har gjort oss starkare och det har helt klart varit värt det. Jag skulle inte byta ut henne mot allt i världen!



Augusti 2012

Lilla Lillan, hon var så liten och tanig när hon kom och hade en riktig knotirumpa ;)  Hon hade storlek 135 på täcken då, och nu är 145 nästan för litet. Min lilla bäbis har blivit stor nu, fullde 4 år den tredje mars.

Mars 2013

Såhär ser min bäbis ut idag! Mycket grövre, jämnare och rundare i formen. Nu slipper jag oroa mig över att hon ska gå av när jag sätter mig på henne :)

November 2012

Efter knappt 3 månader hos mig hade hon ätit upp sig, och musklat på sig ordentligt.

Hoppträningsvideo, och Lillan som provsmakar en grävmaskin!

En liten träningsvideo med Peter och Lillan. Världens underbaraste pojkvän hade jag som filmade :) Lillan var sååå duktig, med tanke på att hon knappt brukar lyfta på fötterna ibland! Peter han var som vanligt en riktig klippa. Jag är så stolt över mina änglar!

Idag red jag förövrigt ut i skogen med Lillan. Första gången sen i december typ, helt underbart var det! Hon skötte sig faktiskt väldigt bra och hon var oerhört pigg måste jag säga. Rejält svettig efter en två timmars tur. Det blev lite växlande tempo, mest trav. Hon längde såå fint och gick hur fantastiskt som helst. I galoppen flammsade hon mest, var med i luften och bockade än vad hon jobbade. Men kul var det :) På hemvägen så red vi förbi en grävmaskin, UNDER armen till skopan red vi, och sen så slickade hon lite på den och försökte klia sig mot den ;) Hon har lite lustiga ideer för sig min gumma, men det är så det ska vara när man är fullblod och fyra år ;)  Ska försöka hinna ut imorgon också före jobbet!

Igårkväll fick jag äntligen tummen ur och smörjde in och tvättade alla mina träns! Blir som nya hela bunten :)

Hittade bilder på Lillans mamma, Lady captain :)

En vanlig träningsdag!

En vanlig dag, Lillan blir rädd för allt som rör sig, och llt som låter. Men det går rätt bra emellanåt och hon har börjat söka sig neråt istället för att bråka med huvudet uppe i luften! Dock är ju min stil inte så snygg överallt, men den bjuder jag på ;)

Pee wee och nya täcken! Tips??

Åh va jag är less på vinter och kyla! Vil ha vår, värme och barmark nu nu NU! Fryser ihjäl av att rida utomhus. Igår fick sig Peter ett ridpass på banan iaf. Det bestod av övergångar och skänkelvikningar. Det gick kanon, som vanligt! Med Fina Peter går det nog inte att misslyckas. Lillans espernza ligger väldigt bra på hans rygg om man annvänder padden som pallar upp bakvalvet en aning. Trivs i westernsadeln, men det är skönt att rida i esperanzan för omväxlings skull ibland :)

Är det någon som provat Pee wee bett förresten? Har läst lite trådar här och var men fick inte någon egentlig klarhet om vad folk tyckte om bettet? Peter har en tendens att bli väldigt stark och tung i handen, och jag hade velat hitta ett annat bett åt honom. Är pee wee nått som någon kan rekommendera? Bettet kostar ju ändå 700 kr så jag känner mig lite kluven. Lillan går super på vanligt tränsbett, tar fint stöd och tar aldrig någonsin bettet och sticker, så henne behöver jag inte byta bett på.

Blev ett snabbt pass på banan idag. Kallt som satan! Hon stod hur fint och lugnt som hellst i stallet när jag ryktade och tog bort fällpäls med ryktstenen, men på banan blev hon ett riktigt monster. Hon skyggade för precis allt. Råkades hon sparka iväg en snöklimp med hoven så höll hon på att dö i skräck. Smått enerverande och jag ville bara skrika rakt ut åt henne hur fjantig hon är, men det kan jag ju såklart inte göra :) Efter ca 20 min slutade hon och gick riktigt fint, utan att bli rädd för sin egen skugga (mycket ofta blir hon det). När han väl landat och började frusta ut, gav jag mig. Rätt nöjd med min insats ändå, satt ju trots allt kvar! Är det någon som har några träningstips? Varje gång vi ska ut och rida så är det samma sak. 4 års trots? Får bråka hur länge som helst innan hon sammarbetar, och som sagt varje gång. När hon väl "släpper så är hon en dröm arr rida.

Hittade SUPERFINA Jacson vår/regn täcken på internet idag med helhals och fleecefoder. Ordinarie pris 1600, nu 600 kr. Snacka om flyt! Dom kommer bli så vackra mina fina änglar :)

Bjuder på lite bilder, och hemsk ser jag ut! Men som sagt, det bjuder jag på ;)

Träning och foderbyte

Nu har jag äntligen fått pratat och diskuterat med en veterinär om Lillans plösliga kolik. I samråd med henne lägger jag upp en helt ny foderstat, både till henne och till Peter. Eftersom Peter har en massa energi, men känns lite tunn över revbenen blev det vetekli och Fiber pellets till honom, bra för hullet, viktiga vitaminer och jätte bra för magen! Lillan fick havrefri musli, vetekli och avel pellets. Bra för magen, ger henne ork och energi samtidigt som hon får i sig alla viktiga mineraler och vitaminer. Vetekli innehåller dessutom mycket B-vitaminer. Hoppas detta blir bra foderstater för dem :) Idag red jag Lillan med graman och spö. Det gick avsevärt mycket bättre. Hon försökte bara stegra en gång, och gav upp rätt fort när hon insåg att det inte går så bra tillsammans med gramanen. Bara det att jag höll i spöet gjorde att hon inte testade eller tjurade en enda gång. Målet är att rida utan spö och utan graman, men jag måste börja någonstans, och det får bli med. Känns inte alls kul att hon har börjat ta till stegring för att slippa undan. Varje gång hon reser sig blir jag påmind om olyckan, och får en stor fet klump i magen. Men skam den som ger sig! Snart är det vår, och då sätter jag igång med träningen på riktigt! Så svårt att rida ordentligt i -25 och snöig och ojämn paddock. Snart kan jag förhoppningsvis köpa en egen transport och börja åka och träna i ridhus. Längtar grymt mycket!
Någon som har några bra träningstips förresten? Sidvärtes övningar? Markarbete? Massa tips tack! :)

Kolikkänning? Varför?

Idag hade Lillan en kolikkänning. Hon verkade allmänt hängig och var inte alls sig sälv. Sussi och Monika hittade henne liggandes i hagen och hon åt ingenting, utan bara låg där. Dom gick runt med henne tills jag kom, och under den tiden hade hon bajsat en gång. Veterinären trodde också på början till kolik, så det var bara att traska runt med henne. Magen kom igång och började mullra och hon såg lite piggare ut efter en stund. Hon ville till och med gå hälsa på som fruktansvärda fåren! Fast bara om Emil gjorde det först ;)

Det var väldigt tur att det upptäcktes fort så hon inte hann bli jätte sjuk! Hon är klok min Lillan, för hon drack jätte mycket vatten då hon kom in i boxen (hon drack i hagen också!). Det var som att hon förstod att hon måste dricka mycket för att bli piggare.

Nu på eftermiddagen så var hon helt sig själv igen och bajsade normalt. Jag och Emil tog Peter och Lillan och gick runt byn och promenerade, så vi alla fick röra på oss lite :) Fick ju ihop någon kilometer iaf. Han är underbar min sambo, vad skulle jag göra utan honom? <3>

Lillan verkar helt frisk nu iaf, men frågan är varför hon fick kolikkänning? Dom har alltid tillgång till vatten i hagen, hon har ätit samma hö sen i höstas och hon är inte känslig för kyla alls. Har för ca 2 veckor sen börjat ge henne avelspellets för att hon har verkat så "orkeslös" vid ridning, men det är bara en dl morgon och en kväll och det har hon ätit hela sommaren/hösten och då fick hon en halvliter av det om dagen, utan att få någon kolikkänning. Dessutom fick hon tillbaka energin av det. Slutade ge det i november eftersom jag knappt red nått pga olyckan. Kan det vara det hon har reagerat på?? Tips??