torsdag 30 december 2010

Nyårsafton


Gott nytt år ! :)

onsdag 22 december 2010

tisdag 14 december 2010

Brrrr....

Vinter och kallt, -20 och ännu kallare bil! Hunden vill inte ens gå ut, så han bajsar under köksbordet istället.... Väldigt kul! Händelserik dag annars. Vaknade på morgonen, kände absolut ingenting. Jag var varken ledsen eller glad. Dagen gick sakta framåt, tillslut var jag ledsen iaf. Men éfter lite bullens hos Simons mormor gick de över till mitt vanliga humör, dvs lite allt möjligt. Sen blev de Töre, ISJÄVLA KALLT OM FÖTTERNA! Min bil gillar inte alls då de är kallt, nog hemsk att de endast kommer varmlut ur utblåsen på passagerar sidan! God middag hemma iaf, gräddstuvad renskav med potatis! MUMS!
Sedan julshow med mamma ihopp om att få se/höra min underbara syster spela piano, men när vi väl suttit där och väntat på att de skulle bli hennes tur, så visade de sig att hon hade ändrat sig, och inte ville spela! Mycket synd.. Nu Sitter Linn i vårat kök och tjatar på att jag ska komma och spela Chicago, så nu måste jag gå :)

måndag 13 december 2010

Måndag 13/12

Ibland vet man inte varför.. De bara är. Man är fast på en plats, och ved man än gör så tar man sig inte därifrån. Jag har kommit till den punkten. Ångesten skriker. Försöker att gå därifrån, men de går inte. Jag är fast på just de stället, öppnar munnen för att skrika rakt ut, de går inte heller. De kommer inget ljud, hur jag än försöker. Runt mig sluter sig mörkret, men jag kan inget göra. På utsidan syns inget, en tår rinner nedför kinden, de är allt. Kroppen är bara en fasad, som döljer de onda. Jag kan inte längre styra mitt sinne och min själ. De sammarbetar inte längre. De vill 2 helt olika saker, och jag vet inte längre vad jag ska förlita mig på. Jag är inte längre jag. Min själ tror jag är en dålig människa, en hemsk människa som inte borde ha rätten att leva längre, den säger hela tiden åt mig "gör de, GÖR DE" Men min hjärna säger "NEJ, lyssna inte!" Den säger åt mig att jag är en fantastisk människa, som ger mig rätten att leva. Jag vet inte vem jag ska lyssna till, vilket som väger tyngst. Ångesten äter mig och jag kan inte se klart, kan inte bestämma mig för livet eller döden. Paniken börjar vara ett faktum, snart sätter den klorna i mig och då kan jag inget göra, inte längre kontrollera de som händer, inte heller ansvara för konsekvenserna. Jag vaknar, ihopp om att de är någon annanstans, men de är aldrig så. En röst viskar min röst, den säger saker till mig som ingen vågar lyssna till. Den har grepp om mig den också, manipulerar mig. Ibland, då jag känner lyckan komma krypande ur askan inom mig, ger den sig av en stund. Men den finns alltid i närheten, jag känner dens närvaro i allt jag gör. Den mörka sidan har övertaget. Slingrandes runt mig som en orm. Men någonstans, djupt där inom mig, ser jag något annorlunda. Någonting jag inte kan placera mellan gott och ont. Den uppenbarar sig när ångesten äter som mest. Vi kan kalla den för "hon", för jag tror de är en hon.
Hon sitter där och tittar på mig med sina bottenlösa ögon. Hennes vita vingar kommer från ovan, och lien har hon fått av döden. Hon sträcker ut sin hand, vill att jag ska ta den. Men jag gör de inte. Inte ännu, för jag vet vad hon försöker säga till mig.

torsdag 9 december 2010

Torsdag 9 December


Då var allting fixat. Arbetsgivarintyg,
sjukintyg och papperen på allt annat. Nu är de bara att vänta på pengarna. Hoppas de kommer fort som fan så jag får betalt de sista räkningarna och kanske eventuellt köpa någon julklapp. Är ju 3dje advent på söndag. Hoppas jag och Simon har råd att hitta på nått kul nästa helg om vi hunnit få pengar. Skulle kännas så kul att hitta på nått speciellt bara vi 2! Ut och äta, bio, bada eller ja, vad som hellst! Den här helgen blir de inget speciellt. Umgås med Frida, vara hos Anton ett tag och kanske stan en sväng. Någon av dagarna blir de hjälpa Mari fixa i sovrummet, mutade älskling med lite TV-spel ;) Ska bli kul hjälpa henne faktiskt! Var länge sen vi hittade på nå galenskap tillsammans!
Va finns de mer att berätta? hmm... Jo föröker få iväg Ellinore på någon sett. Har inte råd med KRF nå mer, men hittar ingen annan stallplats! Känns som att KRF inte är nått för mig. Visst, jag trivs verkligen super, och alla människor där är super att ha och göra med ! Men jag är inte så intresserad av att träna och rida superseriöst, jag nöjer mig mer än nog av att bara luffsa omkring i skogen, nått lättare pass på en äng kanske, och nått litet skutt på min egen byggda terrängbana, dock var den hos Anki! Nåväl. dags att vara ärlig! (Hoppas Anki läser de här, för jag menar de verkligen) Saknar verkligen dig! Kändes så bra att komma till stallet och hästarna. Så lugnt och stillsamt! De var precis som att komma hem.. De var kravlöst, allt funkade så himla bra. Hästarna trivdes minst lika bra som jag! Vi gjorde massor av kul tillsammans, inte bara hästarna. Du var verkligen en supervän! Jag kunde prata om allt med dig, du förstod mig på alla sätt. Är verkligen ledsen över att de blev som de blev! Ber om ursäkt för allt. Skulle jag kunna skulle jag göra allt ogjort, förlåt mig för allt som varit. Skulle de bara gå så skulle jag ta Ella till dig. Hos dig trivdes jag på riktigt, de ända stället jag gjort de på! Jag skulle aldrig flyttat från dig. Hade jag inte gjort de hade de aldrig gått som de gått för Cleo. Förlåter aldrig mig själv för det!

fredag 3 december 2010

Vad gör man när allt känns fel? Hur löser man problem som inte går att lösa?
Snälla hjälp mig med de för jag kan inte komma på några alternativ.



torsdag 2 december 2010

Idag är jag inte på vidare gott humör. Känns som att massor av saker bara är skit.
Jag vill säga så mycket med min mun tiger. Tittade på bilder från forna tider, och de fick mig att tänka på Jonas Gällman och våran resa till fjällen! :)
De gjorde mig faktiskt på lite bättre humör, kunde inte låta bli att le för mig själv.
Haha, Jonas röda förfrysna jättenäsa glömmer vi aldrig! ;)
Hemresan kommer jag heller aldrig glömma! För då fick jag höra "Lagrad i hela 18 månader" Heeeeela vägen hem! Haha till toner av Cascada-Dangerous!
Underbara minnen!







onsdag 24 november 2010

måndag 22 november 2010

De underbara






lördag 6 november 2010


I Love You untill the day I die
Always and always you

söndag 19 september 2010

Jag Älskar Dig



fredag 20 augusti 2010

Fredag - Jag Älskar Dig - ELLER??!


Quid rides? Mutato nomine de te fabula narratur
Jahaja, vilken strålande dag! vad kan mer gå fel ? Inget tror jag, de är fan så illa som de kan bli!
Hur kan man vara en sån som jag ? Fattar inte varför jag är så jävla instabil, allt är ju så mycket bättre nu!
När man träffat rätt person i livet, då är allt bara skit iaf.
Man förlorar allt, till och med förståndet..
Men är de mitt fel att jag sett för mycket helvete ?
Är de mitt fel att jag blivit behandlad som skit ? Förtjänar jag de ? Börjar fan tro de..
Undrar om någon skulle prata med mig ifall jag inte jobbade på fra, eller hade hästen ? Och vad skulle hända om jag inte var nykterist? Vem skulle då köra alla överallt?! Eller hämta er mitt i natten.. Vem skulle ni låna pengar av ? Utan att någonsin ge tillbaka dom.. VA??
Trodde jag hade allt jag ville ha, men idag fick jag bekräftat att man kan inte räkna med någon annan än sig själv. Man Finns bara för sig själv. Alla andra skiter fullkomligt i om man finns eller inte. I slutändan är man alltid ensam, öga mot öga med verkligheten...

tisdag 17 augusti 2010

Onsdag

Bjuder på en bild av min vackra Ellinore innan jag drar mot jobbet :)




lördag 14 augusti 2010

Lördag

Åskan dundrar för fullt och regnet öser ner, bokstavligen!
Sitter och funderar över allt, mitt liv och min tillvaro, är de så här jag vill ha de ? Vars är allt påväg egentligen?
Känner mig så fruktansvärt ouppskattad. Hör jag inte av mig till någon, då är min mobil tyst... Umgås jag med någon på fritiden... ? Svar nej. Bara med Simon. Har inget emot de, skulle jag få skulle jag göra allt med honom.. Han är egentligen allt jag behöver, men känner jag mig bara ivägen.. jag har kämpat och slitit för att orka och verkligen försökt, men jag har fallit, igen.. Jag kan inte neka, men då jag känner såhär så tänker jag tillbaka på alla minnen från förr.. Då jag inte behövde oroa mig för vem jag var. Allt var så lätt, och allt var säkert och tryggt. Vars är jag nu ??!
kan inte känna marken jag står på.. jag är bara en fjant.. Finns massor jag vill skriva, men de blir imorgon bitti efter jobbet, ifall jag överlever denna jävla kväll, är så jävla less, jag orkar inte med de här nå mer.. Jag vill ha ett normalt liv och slippa må så här dåligt hela tiden. De som typ allt hänger på.. Orkar inte må dåligt nå mer!
vad gör man när livet sviker?

onsdag 20 januari 2010


Jahaja... dax för årets första inlägg. Allt är så värdelöst så jag is inte ens sitta vid datorn.
Har varit med pappa till haparanda idag. Han skulle köpa en säng på ikea, men de var bara värdelöst skit, vilket inte var oväntat. Så vi handlade typ... toaborstar, sen for vi och åt på Leilani, handlade på ica maxi och sen hem.. Min underbara merca funkar igen, en stund..
De är bytt generator ikväll iaf..
Jag ska bli nyttig och börja äta fil.. och dricka yoghurt !?? :O Ibland skrämmer jag mig själv också...
Stallet imorgon, sen kolla på ett hus. Pappa följer med som "tittare" I vitvattnet. Då får jag närmare hästarna.. Och jag får äntligen bo ocentralt utan jobbiga grannar...
Då blir de en STOR hund ;)
Nu måste jag försöka reparera mitt trasiga och värdelösa liv. Jag skiter i om alla hatar mig och snackar om mig. Jag skiter i att jag alltid är ensam. Bara jag mår bra själv, då skiter jag i allt annat. Måste jobba med alla mina sjukdommar för att få behålla körkortet. Blodbrister, kolesterol, diabetes, magsår och de där som bara en del av er läsare vet om... Tror inte jag klarar de iaf. Har blivit sviken av de flesta just nu. Men allt är ju såklart mitt fel... Så de kan nog inte bli värre än vad de är.. Sova nu, ensam.... Godnatt