Markarbete och misstänkt Lymfangit

Idag stod hoppning/markarbete på schemat. Måste bara säga att jag är så grymt nöjd med Lillan och grymt nöjd över hur fantastiskt bra hon har prestrerat dom senaste dagarna. Hon har varit helt j*vla perfekt! 

Idag körde vi iaf lite markarbete och lite småskutt tillsammans med Jessica och Busan. Körde tre st enkla övningar

Övning 1

5 stycken cavalettibommar på den ena långsidan (på marken). Super nyttig övning, och extra bra för jessis pålle som är ett varmblod med små korta steg. Övningen hjälper hästen att länga och höja steget en aning, samtidigt som den lär sig att hålla lite koll på sina fötter. Lillan var tidigare expert på att glömma lyfta på fötterna, men nu känns det nästan som att hon svävar fram över bommarna. Jag som ryttaren får öva sin balans, rytm och att rakrikta. Som sagt, super nyttig övning.

Övning 2

Två stycken mindre kryss på den andra långsidan (var av det ena höjde jag till ett räcke, ca 40 cm, när jag kände att hästarna förstod övningen rätt). Mellan hindrena var det ca 4 meter, alltså ett galoppsprång för våra hästar. Detta är också en rätt nyttig övning som jag faktiskt inte provat tidigare. Hästen (och ryttare!) får öva på avståndsbedömningen, rakriktning och drivning. Hästen blir mjuk och smidig och får jobba ordentligt med bakdelen. Lillan har aldrig hoppat en liten studs förut, men hon fixade det superbra! Busan, som brukar ha lite svårt för just galoppen, tog fina språng mellan och efter hindren, vilket var resultatet jag ville att hon och Jessi skulle uppnå idag.

Övning 3

I den sista övningen gjorde jag om cavaletti övningen. Det blev tre st markbommar och ett litet sockerbitskryss efteråt istället. Avståndet från sista bommen till krysset var ca 2 meter. Man kan säga att jag gjorde en liten caprilli av det hela. Först studsen på ena långsidan, en liten galoppsträcka efter hindren för att sen bryta av till trav, trav över bommarna och sen det lilla skuttet som avslut. Här gäller det att hålla koll på tempot så att inte hästen snubblar över allt. Lillan kan vara rätt så flängig i benen så jag fick jobba extra mycket med sista övningen, men ack så nöjd jag blev med resultatet!


Mer om idag..

I fredags fick Peter ett sår på benet, mitt fram på kotan. Ingen hälta och ingen svullnad/värme. Det var inte alls stort, men det blödda som tusan! Upptäckte det i tid, tack vare Sussi och Jessica, och kunde rengöra och bandagera ordentligt. Lät han till och med stå i en hink med såpvatten. Igår såg såret bra ut. Hade blivit en fin skorpa och det såg rent ut. Idag då jag kom på morgonen så var benet varmt och svullet, men utan hälta. Ingen feber heller. Såret ser fortfarande bra ut?! Kan ändå ha kommit in bakterier måntro? Lymfangit? Klöste iaf bort skorpan och försökte se om det var vätska eller liknande i såret, men inget. tvättade igen med såpa och vatten + desinfektions sprit. La på ett nytt tryckförband, med kådomslag denna gång (riktigt bra om man har ett infekterat sår eller ett sår som inte vill läka, eftersom kådan drar ut alla bakterier!) och lindade sedan båda bakbenen. Har inte svullnaden gått ner imorgon blir det veterinär. Jäkla skit alltså =/

Tiden bara springer iväg!

Känns som att det var igår vi rullade till Piteå för att hämta min pärla. Family Affair, ett Engelskt fullblod som jag hittade i en blocket annons i Skåne. Jag köpte henne osedd, och oprovad, inte en sekund tvekade jag. Jag visste knappt vad hon var för färg. Allt jag kunde göra var att lita på de hennes dåvarande ägare Jenny berättade (Kan tillägga på en gång att hon var den mest ärliga och seriösa människa jag gjort affär med någonsin!) Kände ända in i själen att det här var hästen för mig, hästen som jag väntat på i alla dessa år. Jag kommer aldrig att glömma den pirrande känslan av spänning och förväntan när den enormt stor lastbilen rullade in på Grens transport och åkeri i Piteå, mitt i natten den 26e augusti. Kommer aldrig att glömma då jag såg henne trippa ut ur lasbilen med sina smala vackra ben, och sin lilla spänstiga kropp. Hon var så lugn och så säker på sig själv. Klart hon var nyfiken, men absolut inte rädd eller stressad, trots att hon åkt lastbil upp från Skåne.

Så mycket ha vi gått igenom tillsammans på den korta tid jag haft henne, både med och motgångar. Inte ens olyckan vi var med om i höstas har kunnat skilja oss åt. Jag var så otroligt rädd att jag aldrig mer skulle våga rida, att jag skulle vara tvungen att sälja iväg henne. Men med så mycket stöd från vänner, familj och hästterapeuten Erika har vi tagit oss ur svackan som blev. Min fina prinsessa. När hon ser på mig med med sina stora, kloka och bruna ögon är det precis som att hon talar till mig. Vi förstår varandra på ett sätt som ingen annan kan förstå. Allt slit, alla tårar och motgångar har gjort oss starkare och det har helt klart varit värt det. Jag skulle inte byta ut henne mot allt i världen!



Augusti 2012

Lilla Lillan, hon var så liten och tanig när hon kom och hade en riktig knotirumpa ;)  Hon hade storlek 135 på täcken då, och nu är 145 nästan för litet. Min lilla bäbis har blivit stor nu, fullde 4 år den tredje mars.

Mars 2013

Såhär ser min bäbis ut idag! Mycket grövre, jämnare och rundare i formen. Nu slipper jag oroa mig över att hon ska gå av när jag sätter mig på henne :)

November 2012

Efter knappt 3 månader hos mig hade hon ätit upp sig, och musklat på sig ordentligt.

Hoppträningsvideo, och Lillan som provsmakar en grävmaskin!

En liten träningsvideo med Peter och Lillan. Världens underbaraste pojkvän hade jag som filmade :) Lillan var sååå duktig, med tanke på att hon knappt brukar lyfta på fötterna ibland! Peter han var som vanligt en riktig klippa. Jag är så stolt över mina änglar!

Idag red jag förövrigt ut i skogen med Lillan. Första gången sen i december typ, helt underbart var det! Hon skötte sig faktiskt väldigt bra och hon var oerhört pigg måste jag säga. Rejält svettig efter en två timmars tur. Det blev lite växlande tempo, mest trav. Hon längde såå fint och gick hur fantastiskt som helst. I galoppen flammsade hon mest, var med i luften och bockade än vad hon jobbade. Men kul var det :) På hemvägen så red vi förbi en grävmaskin, UNDER armen till skopan red vi, och sen så slickade hon lite på den och försökte klia sig mot den ;) Hon har lite lustiga ideer för sig min gumma, men det är så det ska vara när man är fullblod och fyra år ;)  Ska försöka hinna ut imorgon också före jobbet!

Igårkväll fick jag äntligen tummen ur och smörjde in och tvättade alla mina träns! Blir som nya hela bunten :)

Hittade bilder på Lillans mamma, Lady captain :)

En vanlig träningsdag!

En vanlig dag, Lillan blir rädd för allt som rör sig, och llt som låter. Men det går rätt bra emellanåt och hon har börjat söka sig neråt istället för att bråka med huvudet uppe i luften! Dock är ju min stil inte så snygg överallt, men den bjuder jag på ;)

Pee wee och nya täcken! Tips??

Åh va jag är less på vinter och kyla! Vil ha vår, värme och barmark nu nu NU! Fryser ihjäl av att rida utomhus. Igår fick sig Peter ett ridpass på banan iaf. Det bestod av övergångar och skänkelvikningar. Det gick kanon, som vanligt! Med Fina Peter går det nog inte att misslyckas. Lillans espernza ligger väldigt bra på hans rygg om man annvänder padden som pallar upp bakvalvet en aning. Trivs i westernsadeln, men det är skönt att rida i esperanzan för omväxlings skull ibland :)

Är det någon som provat Pee wee bett förresten? Har läst lite trådar här och var men fick inte någon egentlig klarhet om vad folk tyckte om bettet? Peter har en tendens att bli väldigt stark och tung i handen, och jag hade velat hitta ett annat bett åt honom. Är pee wee nått som någon kan rekommendera? Bettet kostar ju ändå 700 kr så jag känner mig lite kluven. Lillan går super på vanligt tränsbett, tar fint stöd och tar aldrig någonsin bettet och sticker, så henne behöver jag inte byta bett på.

Blev ett snabbt pass på banan idag. Kallt som satan! Hon stod hur fint och lugnt som hellst i stallet när jag ryktade och tog bort fällpäls med ryktstenen, men på banan blev hon ett riktigt monster. Hon skyggade för precis allt. Råkades hon sparka iväg en snöklimp med hoven så höll hon på att dö i skräck. Smått enerverande och jag ville bara skrika rakt ut åt henne hur fjantig hon är, men det kan jag ju såklart inte göra :) Efter ca 20 min slutade hon och gick riktigt fint, utan att bli rädd för sin egen skugga (mycket ofta blir hon det). När han väl landat och började frusta ut, gav jag mig. Rätt nöjd med min insats ändå, satt ju trots allt kvar! Är det någon som har några träningstips? Varje gång vi ska ut och rida så är det samma sak. 4 års trots? Får bråka hur länge som helst innan hon sammarbetar, och som sagt varje gång. När hon väl "släpper så är hon en dröm arr rida.

Hittade SUPERFINA Jacson vår/regn täcken på internet idag med helhals och fleecefoder. Ordinarie pris 1600, nu 600 kr. Snacka om flyt! Dom kommer bli så vackra mina fina änglar :)

Bjuder på lite bilder, och hemsk ser jag ut! Men som sagt, det bjuder jag på ;)

Träning och foderbyte

Nu har jag äntligen fått pratat och diskuterat med en veterinär om Lillans plösliga kolik. I samråd med henne lägger jag upp en helt ny foderstat, både till henne och till Peter. Eftersom Peter har en massa energi, men känns lite tunn över revbenen blev det vetekli och Fiber pellets till honom, bra för hullet, viktiga vitaminer och jätte bra för magen! Lillan fick havrefri musli, vetekli och avel pellets. Bra för magen, ger henne ork och energi samtidigt som hon får i sig alla viktiga mineraler och vitaminer. Vetekli innehåller dessutom mycket B-vitaminer. Hoppas detta blir bra foderstater för dem :) Idag red jag Lillan med graman och spö. Det gick avsevärt mycket bättre. Hon försökte bara stegra en gång, och gav upp rätt fort när hon insåg att det inte går så bra tillsammans med gramanen. Bara det att jag höll i spöet gjorde att hon inte testade eller tjurade en enda gång. Målet är att rida utan spö och utan graman, men jag måste börja någonstans, och det får bli med. Känns inte alls kul att hon har börjat ta till stegring för att slippa undan. Varje gång hon reser sig blir jag påmind om olyckan, och får en stor fet klump i magen. Men skam den som ger sig! Snart är det vår, och då sätter jag igång med träningen på riktigt! Så svårt att rida ordentligt i -25 och snöig och ojämn paddock. Snart kan jag förhoppningsvis köpa en egen transport och börja åka och träna i ridhus. Längtar grymt mycket!
Någon som har några bra träningstips förresten? Sidvärtes övningar? Markarbete? Massa tips tack! :)

Kolikkänning? Varför?

Idag hade Lillan en kolikkänning. Hon verkade allmänt hängig och var inte alls sig sälv. Sussi och Monika hittade henne liggandes i hagen och hon åt ingenting, utan bara låg där. Dom gick runt med henne tills jag kom, och under den tiden hade hon bajsat en gång. Veterinären trodde också på början till kolik, så det var bara att traska runt med henne. Magen kom igång och började mullra och hon såg lite piggare ut efter en stund. Hon ville till och med gå hälsa på som fruktansvärda fåren! Fast bara om Emil gjorde det först ;)

Det var väldigt tur att det upptäcktes fort så hon inte hann bli jätte sjuk! Hon är klok min Lillan, för hon drack jätte mycket vatten då hon kom in i boxen (hon drack i hagen också!). Det var som att hon förstod att hon måste dricka mycket för att bli piggare.

Nu på eftermiddagen så var hon helt sig själv igen och bajsade normalt. Jag och Emil tog Peter och Lillan och gick runt byn och promenerade, så vi alla fick röra på oss lite :) Fick ju ihop någon kilometer iaf. Han är underbar min sambo, vad skulle jag göra utan honom? <3>

Lillan verkar helt frisk nu iaf, men frågan är varför hon fick kolikkänning? Dom har alltid tillgång till vatten i hagen, hon har ätit samma hö sen i höstas och hon är inte känslig för kyla alls. Har för ca 2 veckor sen börjat ge henne avelspellets för att hon har verkat så "orkeslös" vid ridning, men det är bara en dl morgon och en kväll och det har hon ätit hela sommaren/hösten och då fick hon en halvliter av det om dagen, utan att få någon kolikkänning. Dessutom fick hon tillbaka energin av det. Slutade ge det i november eftersom jag knappt red nått pga olyckan. Kan det vara det hon har reagerat på?? Tips??

Lite nostalgi bilder då :)

Det är helt fantastiskt underbart att sitta och titta på gamla bilder :)

Vilka minnen det väcker!

Jag och lillan :)

Det tar sig verkligen med träningen :) För 2 månader sen skulle det inte ha sett ut såhär!

Lite bilder på mina vackra!

Blir inte att uppdatera så mycket nu för tiden, har så ont om tid. Har ju varit varmare nu en period å har haft möjlighet att rida lite mera. Lillan kändes pigg som tusan i början, men efter ett par ridpass så var det som att hon "tappade orken". Hon brukar inte vara en häst man får driva fram, men man var líxom tvungen att driva hela tiden. Har börjat ge pellets avel igen för att få i henne lite extra energi. Får se vad resultatet blir :)
Peter är iaf lika fantastisk som alltid. Lyssnar på allt, lyder minsta vink. Ångrar inte en sekund at jag skaffade honom. Lillan och han trivs så bra tillsammans! Bjuder iaf på lite häsliga bilder. Som sagt, en bild säger mer än tusen ord! <3>