Jag behöver dig

Jag är så lycklig, så himla himla lycklig! På riktigt. Jag vet hur känslan känns då man tror att man är de, men då de undermedvetna säger "nej, du måste slå dig fri" Men man sitter fast, så fruktansvärt fast att man inte tar sig lös, man ljuger för sig själv, ljuger för att orka, och tränger undan de som gör ont. Men de här är annorlunda. Hela jag pirrar, de är som att gå på moln, och framför allt, de gör inte ont... De ända som smärtar är osäkerheten, osäkerheten på om de kanske försvinner. Jag vill inte mista den, när jag äntligen hittat den. Lyckan är du, jag älskar verkligen dig. Jag älskar allt med dig, du är perfekt! Jag har insett nu att du faktiskt är på riktigt, att såna som du finns. Jag kan titta på dig i timmar, ögonen tåras. Jag tänker på dig när du inte finns här, och då kommer tårarna igen. Men de är glädjetårar. Jag öppnar ögonen, och du ligger där bredvid mig, precis där jag lämnade dig, jag kryper tätt intill, pillar i ditt hår och känner dina andetag. Just då finns de ingen lyckligare än jag. Bara att få hålla din hand gör mig så fruktansvärt lycklig. Snälla underbara älskade du, lämna mig inte. Mitt hjärta får du, men jag vill inte ha tillbaka de, aldrig någonsin. Jag tänker alltid älska dig, och jag är helt säker på att himlen saknar en ängel ! <3