torsdag 7 mars 2013

Kolikkänning? Varför?

Idag hade Lillan en kolikkänning. Hon verkade allmänt hängig och var inte alls sig sälv. Sussi och Monika hittade henne liggandes i hagen och hon åt ingenting, utan bara låg där. Dom gick runt med henne tills jag kom, och under den tiden hade hon bajsat en gång. Veterinären trodde också på början till kolik, så det var bara att traska runt med henne. Magen kom igång och började mullra och hon såg lite piggare ut efter en stund. Hon ville till och med gå hälsa på som fruktansvärda fåren! Fast bara om Emil gjorde det först ;)
Det var väldigt tur att det upptäcktes fort så hon inte hann bli jätte sjuk! Hon är klok min Lillan, för hon drack jätte mycket vatten då hon kom in i boxen (hon drack i hagen också!). Det var som att hon förstod att hon måste dricka mycket för att bli piggare.
Nu på eftermiddagen så var hon helt sig själv igen och bajsade normalt. Jag och Emil tog Peter och Lillan och gick runt byn och promenerade, så vi alla fick röra på oss lite :) Fick ju ihop någon kilometer iaf. Han är underbar min sambo, vad skulle jag göra utan honom? <3>
Lillan verkar helt frisk nu iaf, men frågan är varför hon fick kolikkänning? Dom har alltid tillgång till vatten i hagen, hon har ätit samma hö sen i höstas och hon är inte känslig för kyla alls. Har för ca 2 veckor sen börjat ge henne avelspellets för att hon har verkat så "orkeslös" vid ridning, men det är bara en dl morgon och en kväll och det har hon ätit hela sommaren/hösten och då fick hon en halvliter av det om dagen, utan att få någon kolikkänning. Dessutom fick hon tillbaka energin av det. Slutade ge det i november eftersom jag knappt red nått pga olyckan. Kan det vara det hon har reagerat på?? Tips??










onsdag 6 mars 2013

Lite nostalgi bilder då :)

Det är helt fantastiskt underbart att sitta och titta på gamla bilder :)
Vilka minnen det väcker!











tisdag 5 mars 2013

Jag och lillan :)


Det tar sig verkligen med träningen :) För 2 månader sen skulle det inte ha sett ut såhär!

Lite bilder på mina vackra!

Blir inte att uppdatera så mycket nu för tiden, har så ont om tid. Har ju varit varmare nu en period å har haft möjlighet att rida lite mera. Lillan kändes pigg som tusan i början, men efter ett par ridpass så var det som att hon "tappade orken". Hon brukar inte vara en häst man får driva fram, men man var líxom tvungen att driva hela tiden. Har börjat ge pellets avel igen för att få i henne lite extra energi. Får se vad resultatet blir :)
Peter är iaf lika fantastisk som alltid. Lyssnar på allt, lyder minsta vink. Ångrar inte en sekund at jag skaffade honom. Lillan och han trivs så bra tillsammans! Bjuder iaf på lite häsliga bilder. Som sagt, en bild säger mer än tusen ord! <3>

 

 


















tisdag 12 februari 2013

Jag är så lycklig över att jag har just DIG i mitt liv!

Ibland känner jag mig som världens ensammaste människa. Ingen hör av sig, jag får jaga alla. Man läser hela tiden att ens vänner gjort roliga saker med mera, men aldrig blir man tillfrågad om att få följa med. Det skär i hjärtat att alltid få känna sig utfryst. Alltid är jag den som inte passar in. Jag är trött på att jag alltid är den som hör av sig, och trött på att alltid vara den som blir utnyttjad. Hedanefter tänker jag inte höra av mig till någon alls, vill ni umgås får ni höra av er. Less som FAN är jag. Nu får det vara nog med allt. Jag saknar min syster och Andreas, önskar dom bodde kvar här i Kalix. Scarface, KOM HEM!
Utan Emil vet jag inte vad jag skulle göra. Vi gör allt tillsammans, han är mitt liv, mitt hopp och min framtid. Han ställer alltid upp för mig, finns alltid där när jag är ledsen och han gör mig alltid så fruktansvärt lycklig. Du är helt klart det bästa som någonsin hänt mig älskling! Allt för dig mitt hjärta, alltid du och jag <3>
Kanske ska berätta att jag bytt jobb, till Sibylla här i Kalix. Trivs GRYMT mycket bättre. Cheferna och arbetskamraterna är helt fantastiskt underbara, och det känns för första gången på länge riktigt ku att gå till jobbet. Ångesten som kom tidigare då jag skulle jobba finns inte längre. Jag slipper skäll, skitsnack och falska människor. Tack och lov för det.

Maria har lurat mig att köpa Estrellas nya ostbågar, som var SVÅRT beroendeframkallande! Fan så goda dom var alltså. Men nu ni har jag skrivit ett par osammanhängande meningar om mitt liv för tilfället, dags att krypa ner bredvid mitt hjärta och titta på Sheldon innan John Blund kommer på besök! Tagga jobb imorgon, Hejsvejs!




onsdag 30 januari 2013

Jag saknar förut

Inte en dag går utan att jag tänker på hur det hade kunnat vara, eller på hur det var förut. Jag saknar förut. Jag saknar möjligheterna jag hade att välja, saknar tiden som jag egentligen aldrig fick till att fixa allt. Hade velat göra rätt istället för fel, hade velat ta andra beslut än vad jag gjorde. Jag saknar att vara fri, saknar att slippa bekymra sig över morgondagen. Saknar alla fina och fantastiska minnen. Saknar att glassa runt med vänner som verkligen berörde ens hjärta, saknar alla bilutflykter, att glida runt och njuta av livet. Vi pratar alltså om för tio år sen, TIO ÅR! Vars tar tiden vägen? Hade ni inte också velat välja annorlunda om vissa saker? Göra rätt istället för fel ?
Saknar vännerna jag hade, allt vi gjorde, allt vi gick igenom tillsammans. Saknar att bara vara, slippa tänka på vad som komma skall. Svårt att få ner allt i ord. Finns saker jag skulle vilja få ogjorda, och det finns saker som jag skulle vilja göra igen. Det finns saker som jag minns extra bra, och det finns saker som jag egentligen inte alls vill minnas. Minns du Sanna, när vi åkte runt i lokaltrafiks bussarna? Minns du "titta mamma, många bajsblöjor!" Eller Mari, minns du våra galna upptåg? När vi smet ut om nätterna och åkte runt med Tommy? Och Annika, minns du när vi glassade runt i Marcus lila 123a? Eller då vi jagade kråkungar i hästhagen? Josse, minns du när vi klättrade i björkarna hos dig, och jag ramlade ner? Eller när jag parade ihop dig me Elias? Eller då vi åkte upp till Kulmungi på äventyr när du fyllde typ vadå, 12? =) Såna minnen är dom som får mig att le, och undra vad som egentligen hände med tiden.
Jag har mist människor i mitt liv, men en del finns kvar och jag har även träffat nya som jag håller kär.
Men jag saknar tiden jag hade, tiden som aldrig kommer igen. Ni som läser det här. Lev väl, tänk två gånger, sen tänker du två till bara för att vara säker. Ta tillvara på tiden med dom du älskar.

tisdag 1 januari 2013

En liten film..

En film på min prinsessa från löshoppning i höstas! 80 cm :)