Jag trodde helt ärlig att vägen tillbaka skulle bli enkel, för jag har aldrig någonsin varit rädd eller känt mig osäker vad det gäller hästar och ridning. Men nu, för första gången någonsin, känner jag mig rädd och osäker på framtiden. Lillan har blevet en helt annan häst. Hon både bits och sparkas när man lägger saker över ryggen på henne och spänner täcken och liknande. Hon har inte ont eller nått, det har jag kollat. Hon kastar sig ut och in genom dörrar/boxen när man ska leda in och ut och på ridbanan är hon alldeles tossig och är rädd för allt. Hon sticker iäg och skyggar för minsta ljud, trots att jag bara leder runt henne på ridbanan. Hon brukar alltid vara som en ängel, och jätte lätt att hantera. Har fåt tips om att jag ska börja från början med henne i hanteringen, och vänta med ridningen tills det känns säkert. Men tänk om hon fått sadeltvång sen olyckan? Hästar kan väl också ha traumatiska minnen? Eller så har hon hamnat i en riktig trots, hon är ju bara 3.5 år ännu. Är det någon som kan ge mig tips och råd på vad jag kan göra? Någon kanske har varit med om nått liknande? Kan inte låta bli att få den där klumpen av oro i magen när jg ahåller på med henne. Det känns som att jag aldrig någonsin kommer ta mig upp i sadeln igen. Det erkar på henne som att hon inte vill släppa upp någon på ryggen igen. Hon har dessutom misst sin allra bästa vän nyss, så nu står hon själv i hagen, och själv i sin del av stallet (hon ser ju dom andra hästarna). Men hon verkar inte riktigt veta vem hon ska ty sig till numer. Hon saknar nog en hästkompis.
Är jätte tacksam för alla tips och råd jag kan få! Vill verkligen inte ge upp med min prinsessa, för jag vet ju hur bra allt gick tidigare. Hon är bara blockerad just nu.
Det låter ju inte så bra att du ska gå och känna dig osäker och rädd med din häst.. det känner ju även hon av också. Som dom andra råd du fått skulle även jag råda dig till att fortsätta träna från marken tills att det känns säkert att sitta upp på hästryggen igen. Skulle även råda dig till att ta hjälp av någon som inte är rädd och osäker och kan hjälpa och stötta dig i dessa lägen. :)
SvaraRaderaDu behöver liksom visa att du är hennes trygghet, och jag förstår att det inte är det lättaste. Men jag tror att om du får hjälp så kommer du känna dig mycket säkrare igen. :)
Mvh Carro - http://skimmelsto.blogg.se/
Tack för ditt svar! :)
SvaraRaderaDet är precis som du säger, att det inte är det lättaste för mig att få henne att känna sig trygg när jag själv känner mig lite rädd och osäker. Jag har börjat med lite hjälp av en vän att jobba henne från marken, och ddet går sakta men säkert framåt. Igår fick jag till och med lägga ett grimskaft över ryggen på henne utan att hon blev rädd och skyggade iväg. Det kommer att ta sin tid att rehabilitera henne, och sen mina framsteg så känner jag inte längre den där "hopplöst" känslan! :)
Mvh Sandra